"När, var och hur jag kommer att dö vet jag förstås inte. Men jag kan alltid hoppas att det är städat och snyggt hos mig när det en gång....

sker, att jag hunnit få ordning i mina papper och röjt på vinden. Man vill ju inte lämna en massa stök efter sig... Men en sak är säker. När det väl händer står en imponerande samhällelig apparat redo för att se till att mitt lik - förlåt om ordet känns obehagligt men det är vad det är - hanteras enligt rådande lagar och bestämmelser. Mina anhöriga kan inte göra vad som helst med det. De får inte gräva ner det i trädgården, vilket hade varit fullt lagligt om vi hade bott i England. Blir jag kremerad är det också mycket begränsat vad de får göra med min aska.....

Inga artiklar hittades